Personskadeförbundet RTP

E-postadress
Lösenord
|  Hjälp?
» Registrera dig!
Sök på rtp.se
Anpassa sidan

Våra skadegrupper
The Inclusion Tour

Amputation

Som medlem i Personskadeförbundet RTP får du mer information -

Vad är en amputation?

De första amputationerna utfördes under stenåldern, för 45 000 år sedan med redskap av flinta. Fram till 1900-talet var amputation ett dramatiskt ingrepp. Idag är amputationer snabba, ortopediska ingrepp men de är förenade med långa vårdtider och en kostsam rehabilitering. I Sverige amputeras årligen cirka 2 500 personer. De allra flesta av amputationerna är benamputationer. Endast ett femtiotal blir armamputerade.

Cirka 80% av alla benamputationer beror på cirkulationsrubbningar. Olycksfall, tumörsjukdomar eller medfödda missbildningar är övriga orsaker. De flesta armamputationer sker efter olyckshändelser. Man kan i princip amputera var som helst på benet, utom i området strax ovanför fotleden upp till mitten på underbenet. Där är mängden mjukdelar otillräcklig för att ge en bra protesfunktion. Amputation på de övre extremiteterna kan göras på alla nivåer. Principen för val av nivå är densamma som vid alla skador; man försöker bevara så mycket som möjligt av den skadade extremiteten. Om en arm eller ett ben är mycket allvarligt skadad, men man gör bedömningen att den kanske kan räddas, fattas beslutet gemensamt av läkaren och den skadade. Avgörande är om den skadade extremiteten efter läkning kommer att ge en bättre funktion än en protes.

Vård av amputerade

En amputation innebär en genomgripande förändring av livssituationen och kan leda till en psykisk kris. Hur man reagerar på en amputation beror på en mängd faktorer, till exempel om amputationen är planerad eller traumatisk och åldern vid genomförandet av amputationen. Att förlora en kroppsdel medför alltid sorg. reaktioner som depression eller ångest är också vanliga.

Smärtor

De flesta amputerade får fantomupplevelser. Dessa delas in i två undergrupper: fantomkänsla och fantomsmärta. Vid fantomkänsla känns det som om kroppsdelen fortfarande är kvar, trots att den är amputerad. Känslan brukar avklinga med tiden. Fantomsmärta är obehaglig och ibland mycket intensiv. Denna neurogena smärta brukar hos de flesta avklinga med tiden. Vissa kan dock ha fantomsmärta resten av livet. På de flesta större sjukhus finns smärtkliniker, vilka specialiserat sig på utredning och behandling av smärta. Den som upplever att han eller hon inte får tillräcklig hjälp av den behandlande läkaren ska kräva att få komma till smärtklinik. Oavsett vilken annan behandling man får är det alltid klokt att kombinera den med stöd av psykolog.

Protesförsörjning

En protes ersätter en förlorad eller avsaknad kroppsdel. För att så långt som möjligt motsvara kroppsdelen ska protesen vara komfortabel, kosmetisk tilltalande och funktionell. det finns många olika typer, men gemensamt för dem alla är att de är individuellt anpassade. Valet av protestyp styrs av dina behov och förutsättningar. Det finns bland annat underbensproteser, lårbensproteser och armproteser.

  • De individuella behoven är viktiga för valet av protes. Tala om för protesteamet hur du vill leva med din protes, så att de kan ta hänsyn till detta i valet och utformningen av protesen.
  • En god kondition gör det lättare att leva med en protes.
  • Det finns möjlighet att få en särskild badprotes. Tala med ortopedverkstaden. Idag pågår forskning kring benförankrade proteser, så kallad osseointegration.
Hjälp till självhjälp

I Personskadeförbundet RTP kan du och dina anhöriga få kontakt med människor som är eller har varit i en liknande situation som du. De kan bjuda dig på sina erfarenheter. Förhoppningsvis möter du någon som kommit längre i att hantera sin skada, någon som kan inspirera dig att använda dina inneboende resurser för att uppnå resultat och god livskvalitet. Eller kanske är du den som hjälper en annan person, någon som ännu inte har din erfarenhet. Var generös med det du lärt dig! Hitta lokalföreningarna på sidan RTP lokalt.

Fakta om amputation
  • I Sverige amputeras ca 2500 personer/år.
  • Det vanligaste är benamputationer.
  • Det görs ca 50 armaputationer/år.
  • Ca 80% av alla benamputationer beror på cirkulationsrubbningar.
  • Nära hälften av benamputationerna drabbar personer med diabetes.
  • Ca 700 fot- eller benamputationer/år skulle kunna undvikas med förebyggande vård.
  • De flesta armamputationer görs efter olycksfall.
Vad gör Personskadeförbundet RTP för amputerade?
  • Personskadeförbundet RTP ger dig kontakt med andra i samma situation - se RTP kontakt
  • Personskadeförbundet RTP har kunskap om och tar fram faktamaterial om amputation - se Butiken
  • Personskadeförbundet RTP påverkar politiker och myndigheter aktivi för att förbättra din situation
  • På sidan "bli medlem" kan du läsa mer om Personskadeförbundet RTPs medlemsförmåner