Nu har sista dagen kommit på min vitselse i Almedalen för i år. Det är nu dags att summera.
Resultatet av politikerveckan att döma av talen, som jag hittills har hört så var frågorna som gäller personer med funktionshinder i princip obefintliga. Det var egentligen bara Vänsterpartiet som utlovade att Sverige ska vara tillgängligt 2014. I övrigt sas det inget mera om rehabilitering, hjälpmedel och tillgänglighet – nyckelområden om vi ska kunna fungera som oberoende medborgare i dagens Sverige.
Det påtagliga när man vistas i Visby och då särskilt innanför murarna som jag har gjort alla dagarna, är ju att det är en gammal stad. Den härstammar från Valdemar Atterdags dagar.
Att säga att Visby är otillgängligt är ju ungefär som att bedöma tillgängligheten i Stockholm efter hur den är i Gamla stan. Man får därför konstastera att Visby faktiskt är Visby och att tillgängligheten är som den är. Det vill säga gator och trottoarer med kullersten, det är branta backar och det är mycket trappor in till byggnader som det ofta är i äldre miljöer.
Detta ger en osäkerhetskänsla när man ska besöka något av de många seminarier som finns att gå på. Jag lärde mig snabbt att välja ut en mängd seminarier så att när jag kom fram och konstaterade att jag inte kom in på grund av otillgängliheten fick jag välja något annat och hoppas på bättre tur.
Jag tror att det är så att om man på en så begränsad plats anordnar 1043 seminarier så är det nog nästan omöjligt att hitta tillgängliga lokaler för alla dessa.
Det skulle därför vara bra om arrangörerna till Almedalsveckan hade som krav att de som arrangerar de enskilda seminarierna kunde markera i programtidningen om lokaler var tillgängliga eller ej och då ur flera synvinklar som om det finns hörselslinga, och om det är fysiskt tillgängligt med rullstol m.m.
Hade man en sån markering så vore det lättare att planera vilka seminarier man vill och kan gå på.
Här kan man ju ta hjälp av handikapporganisationerna om man har svårt att göra den bedömningen själv.
Får man önska sig något ytterligare så tycker jag att det vore bra om de som arrangerar seminarier som berör funktionsnedsättningar tänker på att de ska förläggas till tillgängliga lokaler så att även vi med funktionsnedsättning kan komma in.
Men allt är inte otillgängligt i Visby. När man åkte runt så såg man att det hade gjorts många försök till åtgärder.
På de restauranger jag besökte var personalen väldigt mån om att det skulle fungera med rullstolen, man möblerade om och donade och bemötandet var allmänt positivt, man kände aldrig att man besvärade.
Det finns en tillgänglighetsguide att tillgå så att man lättare kan orientera sig.
Till exempel finns det ett rundturståg som har rullstolslift som avgår från Österport och kör en rundtur genom Visby.
Jag själv använder elrullstol och såsom Visby ser ut med backar och kullersten så tror jag att man får problem om man kör manuell rullstol. Man ska nog vara både stark och en mycket avancerad rullstolsåkare för att klara detta för egen maskin. Jag skulle gärna se att några hjälpmedelsföretag fanns på plats och kunde hyra ut elskotrar för personer som har svårt att ta sig runt på kullerstenen.
Jag bodde på Hotell Guldet på Adelsgatan 1 vid Södertorg där det i närheten fanns en bra handikapparkering. Bemötandet från personalen som driver hotellet var mycket bra. Jag behövde till exempel bara säga en gång att det skulle vara lättare att stänga ytterdörren och toalettdörren om att det hade funnits ett handtag på insidan för att dra igen dörren, detta åtgärdades på några timmar. Bättre service kan man inte tänka sig, vilket berodde på stor lyhördhet och stort intresse i frågorna, och han hade en ambition att det skulle fungera för personer med funktionsnedsättning som han gärna såg som gäster på sitt hotell. Så jag rekommenderar därför detta hotell varmt för den som vill åka till Gotland för semester, vare sig du använder rullstol eller inte.
Det är ett lägenhetshotell med eget pentry och en trevlig gård med trädgårdmöbler att sitta och njuta vid.
Den kvarstående känslan som finns är att trots att det inte alltid var framkomligt där jag ville att det skulle vara så har det varit ett positivt besök. Jag har lärt mig mycket och återvänder gärna hit till Almedalsveckan nästa år. RTP tar därför nya tag nästa år i Almedalen för att föra organisationen framåt för att sätta fokus på våra frågor.
Tips till arrangörer med flera:
Få tips men stor skillnad som ger god service till besökaren.


Det låter ju jättebra det du skrivit här om dina synpunkter om Almedalsveckan. Vilka får mer läsa detta???
Är det inte tid att vi börjar bli lite mer högröstade om våra problem????
MVH
Christine
Jag håller med om att vi måste höja vår röst mer i de sammanhang som berör våra frågor.
Almedalen var bara en del av det arbete vi kommer bedriva med RTPs fokusfråga ”Livsinriktad rehabilitering”, och vi kommer att rapportera mer om nästkommande aktiviteter på hemsidan, RTP-info och i Liv.
Hej Pelle, såg dig just på nyheterna.Så hemskt du blivit behandlad.
För att lösa mina problem och få den rullstol jag anses behöva flyttade jag från Östhammar i Uppsala län till Täby. Mina hjälpmedel en Permobil400 har flyttat med samt att jag fått en Hexior att använda inomhus. Poliomottagningen på Danderyd har hjälpt mig tillsammans med Sodexo. Alla har varit toppen mot mig. Det var en enorm skilnad mot hur jag blev behandlad i Upsala län Östhammars kommun. Ingen har nämnt för mig att denna fantastiska service skall ta slut.
Sjukkassan har hand om kranen, som jag har monterad i bilen, och de betalade även en reperations räkningen för ca 1 år sedan. Jag är född 1943 och arbetar fortfarande deltid, vilket jag tydligen inte skall sluta med.
Var ute på Siggesta i helgen. Alla affärer var nybygda i de nya ladorna där men helt omöjligt att komma in i. Trappsteget var för högt. Jag blir så trött varje gång. Jag har inte blivit ödmjuk i tid. Varför trycker vi inte på utbildningen av de unga. Gymnasieutbildningar för snickare. Högskolor KTH arkitektutbildningar etc. Försök få fler rullstolspersoner gå ut och prata i skolorna.
Hälsningar
Christine